Dream big or don't dream at all.
"Don't let your dreams just be dreams. Live them. Make them come true. Work for it. And one day, it's not a dream anymore, it's your reality. You're life. And you did it all by yourself. And you can be proud that you made it!"
Som ni alla vet vid det här laget, eller ah borde veta haha. Så är new york min största dröm just nu i livet & jag lovar jag ger mig inte förens jag bor där. Jag ska bo där, vad som än krävs. Jag kan fortfarande inte fatta att jag snart skall dit, efter 10 års längtan, drömmande och bara ren avundsjuka på folk som vart där. Kan inte släppa det att snart så får jag min drömuppfylld iallafall till halvt. Den dagen jag tar mitt pick och pack och drar till new york kommer jag aldrig glömma. Men så länge jag får sätta mig fot i new york, uppleva central park, manhattan, time square, empire state buildng, brooklyn bridge & frihetsgudinnan så är jag lyckligast i världen. Ah, jag tror ni fattar hur stor grej det här är för mig haha.
Det finns tre saker jag har som har vart min dröm.
- Simma med delfiner (att ens få röra en delfin hade fått mig att gråta!).
Vad det är som fått mig att vilja bli delfinskötare och tycka om delfiner så mycket har jag ingen aning om varför eller vad det va som fick mig att gilla dom så mycket. Jag tycker dom är så himla fina djur, smarta och ah jag vet inte riktigt. Jag bara älskar dom. :)

- Köra lamborghini - vilket jag gjort & jag vart så jävla cp lycklig haha. Samt äga en nissan skyline


- Och sedan till sist få åka till new york och en dag BO där.
Vad som fick mig att börja tycka om new york så mycket vart nog just för att det kallas the city of dreams. Sedan så älskar jag att staden aldrig sover, att det alltid är liv överallt, alltid något öppet, alla ljus, alla affärer, att man kan vara sig själv, man kan vara anonym och man känner inte alla eller stöter på folk man känner/är bekanta med så fort man går ut och såklart alla skyskrapor . Jag har tyckt om new york sedan jag va 13 år, om inte tidigare. Vet att jag började kolla på sex and the city när jag va 11-12-13 år och det vart nog då jag fick upp ögonen för staden, det vart nog vid den tidpunkten jag bestämde mig för att det va min stad.


Så snart har jag uppfyllt alla mina drömmar, så småningom. Det är ju ingen idé att drömma om man inte får kämpa för det, eller vad säger ni? Sorry för att det blev ett så himla långt inlägg, det vart inte meningen men nu har ni att läsa en stund iallafall. Nu ska jag snart sova, ingen som hört av sig om vart förfesten är heller (är fest för alla som jobbar för SSP idag nämligen). Men skriver nog mer imorgon, vet inte om vad men det märker vi då.
Vad är din eller dina största drömmar? Tell me!